Aktuellt inom luftvägsinfektioner: Epidemiologi, riskfaktorer och behandlingar

Nu kan du se inspelningen från webbinarium: Aktuellt inom luftvägsinfektioner: Epidemiologi, riskfaktorer och behandlingar

I detta webbinarium diskuterar vi luftvägsinfektioner utifrån epidemiologi, riskfaktorer för allvarlig sjukdom och indikationer för vaccination samt läkemedelsbehandling/profylax, både vad som gäller just nu och vad som kan gälla framöver.

Webbinariet fokuserar på luftvägsinfektioner med presentationer om RSV, influensa och covid-19. Helena Hervius Askling diskuterar RSV, dess inverkan på spädbarn och äldre, samt de nya vaccinerna Arexvy och Abrysvo. Lars-Magnus Andersson ger en uppdatering om influensa, inklusive trender och behandlingsrekommendationer. Sara Cajander diskuterar covid-19, med fokus på antiviral behandling, och effekten av Paxlovid och Remdesivir. Panelen avslutar med att svara på frågor om vaccination, diagnostik och behandling av dessa infektioner.

(denna sammanfattning är AI-genererad och inte korrekturläst, scrolla ner för en fullständig utskrift av webbinariet)

Föreläsare:

• Helena Hervius Askling, MD, Överläkare, Docent, infektionssjukdomar, Karolinska Institutet, Region Stockholm
• Lars-Magnus Andersson, Professor, Överläkare, infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
• Sara Cajander, MD, PhD, Överläkare, Infektionskliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Moderator: Lars-Magnus Andersson, Professor, Överläkare, infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Huvudsponsor

Fullständig utskrift:

[00:00:00] Jesper Lundblad: Hej och varmt välkomna till dagens webbinarium med tema Aktuellt inom luftvägsinfektioner. Jag heter Jesper Lundblad och representerar Mediehuset som arrangerar detta möte. Innan vi sätter igång så vill vi passa på att rikta ett stort tack till sponsorerna av dagens möte, Pfizer och GSK, för att de har varit med och gjort detta webbinarium möjligt.

[00:01:18] Vi vill också påminna er som deltar att ni gärna får ställa frågor i chatten under hela mötet till föreläsarna och även informera er om att detta webbinarium kommer att finnas tillgängligt att se i efterhand på medevents.se under fliken On Demand. Och med det sagt är det dags att lämna över ordet till moderatorn för dagens möte, så varsågod Lars Magnus.

[00:01:38] Lars-Magnus Andersson: Tack så mycket Jesper. Lars Magnusson från ITA, överläkare på Sagenska universitetssjukhuset. Jag är tacksam att jag har med mig idag Sara Kayander från Örebro och Helena Herbius Askling för att göra den här uppdateringen om luftvägsvirus. Jag tycker nästan Helena att vi börjar direkt med RSV. Varsågod.

[00:02:01] Helena Hervius Askling: Tack så mycket. Helena Herbius Askling heter jag som sagt. Tack för att jag fick möjligheten att prata. Jag har som vanligt många bilder men det finns ju mycket om RSV och jag kan från början säga att jag kommer inte att prata så mycket om RSV-vaccination till gravida. Har ni frågor om det så kan ni ju ställa dem under frågetiden som vi tar vad jag förstår efter att vi alla har pratat.

[00:02:25] Jag hinner inte med allting. Mitt jäv och engagemang finns kort här. I korthet ingen direktkoppling till vaccinföretagen. Vi börjar med viruset som sådant. Det är ett RNA-virus. Det finns två subgrupper av betydelse för människan A och B och de två proteiner som är av relevans i vaccinsammanhang och även i infektionssammanhang är glykoprotein F och G.

[00:02:56] Och det är det här F-proteinet som är det som man riktar in sig på när det gäller vaccinutveckling som jag kommer fokusera på. Viruspartiklarna inaktiveras lätt av desinfektionsmedel och av tvål. Bra att veta i dessa tider eftersom jag kommer visa en epidemikurva lite senare här för det är ju precis just i detta nu som RSV verkar ta fart i samhället.

[00:03:21] Det är ju en barnsjukdom Det är där den stora mortaliteten och morbiditeten finns och det är därför vi pratar så mycket om RSV-infektion just nu. Det är den absolut vanligaste orsaken till nedre lustvägsinfektion hos barn, framförallt hos spädbarn under sex månader. Även i Sverige så behöver 1-2% sjukhusvård i RSV-infektion och det vet ni som har varit med ett tag de RSV-åren och RSV-tiderna Topp åren vi har så är ju barnsjukhusen fulla med småtingar och av de här som kommer in så kan det vara upp till 15% som behöver IVA-vård även i länder med bra sjukvård som i Sverige.

[00:04:09] Man brukar säga att alla inom situationstecken tvååringar har RSV-antikroppar men det fick vi ju lära oss under pandemin att så var det inte under en pandemi när man inte utsattes för luftvägsvirus på samma sätt. Men i princip så ska man ha träffat på den här infektionen under de första åren i livet.

[00:04:27] Men infektionen ger inte immunitet och man kan få tillbaka det och det är det man särskilt kan få då när man blir äldre eller har andra underliggande sjukdomar. Och det här är ju en droppssmitta och sprids med luftvägsekretet när man är nära samma hushåll eller kontakt med kontaminerade föremål. Det överlever inte allt för länge på ytor men det är liksom en familje Och förskolig smitta.

[00:04:56] Och som sagt spädbanan drabbas hårdast och jag hittar fortfarande ingen bättre bild än den här som presenterades på vaccinexpertsgruppsmötet från WHO 2022 i oktober. Men det stämmer proportionerna och det är den globala bördan av sjukdom hos barn under fem år av RSV. Och då tittar man på de här tårtbitarna tycker jag är ganska snyggt illustrerat att av hundratusen dödsfall då så är nästan hälften av barn under sex månader.

[00:05:32] Alltså dödsfallen finns och det är ju framförallt i låginkomstländer. Och sen nederluftvägsinfektion, den stora kakan är 40% ungefär som är i barn under sex månaders åldern. Och resten är upp till fem år då. Och tittar man i samhällsvis så finns samhällssmittan hos de äldre barnen men drabbar då proportionellt sett ändå relativt många som är under sex månader gamla.

[00:06:01] Men som sagt under sex månader där finns risken. Och det är säkert inget nytt för de flesta av er. Men det är också så att en del äldre vuxna har hög risk att få svår RSV-pneumoni. Och när jag började på infektion i slutet på 90-talet så visste vi ju knappast om det här för då hittade vi inte de här viruserna som vi gör nu.

[00:06:19] Så diagnostiken och ibland när man tittar på statistiken så är det också förstås ett uttryck för att vi kan ta prover och hitta virus på ett helt annat sätt. Men där vet vi nu att de äldre äldre över 75, jag ska visa en annan bild på det, det är inte det här klassiska över 65 som vi ser med influensa och covid utan här är det ännu äldre människor som drabbas hårdast.

[00:06:46] Men njursvikt, kol och lungtransplantation slår också ut som särskilda riskfaktorer för svår lungsjukdom vid nedre RSV-infektion. Och cirka 10% ungefär i lite olika material beroende på hur man tittar får en bakteriell infektion på

[00:07:04] köpet

[00:07:09] efter RSV-infektionen, en ko-infektion eller en efterinfektion Ja, det här är data från USA som visades i början på året på deras expertgruppsmöten ASIP som jag tycker illustrerar på ett snyggt sätt att ålder över 75 är den största riskfaktorn för RSV-orsakad sjukhusvård.

[00:07:31] Här har vi på y-axeln RSV-associerad sjukhusinläggning per 100 000 och sen har vi alla individer då 65-74 år och sen har vi olika sjukdomstillstånd, njursvikt, kronisk njursvikt, obesitas, kol, astma, rökning, hjärtsjukdom, diabetes och stroke på x-axeln. Och då ser ni att det slår i taket där med njursvikt och kraftig obesitas.

[00:07:59] Vad gäller ökat antal sjukhusvårdade. Men om man drar ett sträck där med alla friska och alla möjliga sorter som ännu får över 75 år så är den hela tiden en ökad risk. Så den här åldersfaktorn är den tunga. Men såklart har man ålder och njursjukdom så är det förstås extra hög risk eller ålder och hög vikt.

[00:08:31] Sen har vi de riktigt kraftigt immunsupprimerade som ju är hög riskgrupp för flera andra typer av infektioner förstås också. Och där har man sett det sjunkande lymphocyttalet som en ökad riskfaktor där man kan exemplifiera det med att 50% av stamcellstransplanterade patienter som har lymphocytopeni utvecklar RSV-pneumoni.

[00:08:55] Så det är en väldigt speciell grupp förstås Och som ni vet efter pandemin där så fick vi då ingen RSV under två år och sen slog det i taket fullständigt. Det här är kurvan från Folkhälsomyndigheten med veckor på x-axeln och antal fall på y-axeln. Och där ser ni de här strecket 2020 till 2021. Det året så hade vi ingen RSV i samhället och sen hade vi haft relativt lite 2019-2020 också för det tog det slut precis efter när pandemin började.

[00:09:28] Sen fick vi sota för det då 2021 där RSV-epidemin blev kraftig och började tidigt men toppade sen i alla fall antalet fall sen nästa år här 2022-2023. 2024-2025 som vi är nu hoppas vi nu att vi kan gå tillbaka till någon sån här vanlig säsongsvariation där det är vartannat eller vart tredje år som en RSV-epidemi.

[00:09:52] Men just i detta nu så ökar fallen bland 0-4-åringar kraftigt. Och här har vi också de senaste åren förstås en bra diagnosfysik som kan driva det här att vi hittar mer fall. Men det verkar verkligen som det är just precis den här veckan och de senaste veckorna som det kommer i barngruppen. Om några veckor har man det då hos äldre och med sjukhusinläggningarna.

[00:10:16] Så ser den ut faktiskt fick jag med den och kurvan också där med igen veckorna på x-axeln och fall per 100 000 på y-axeln och där har vi 0-4-åringarna och här har vi gårdagens veckorapport från Folkhälsomyndigheten som sticker upp där vecka 4 och sen så har vi 75-åringarna som brukar följa efter där på ett ganska bra sätt.

[00:10:38] Nu har vi inte, just förra veckan såg inte den ökningen men de syns ju där också. Det är också den ålderspopulationen som ligger inne som blir provtagna förstås. Och på vaccinfronten, ja här har vi då ett... En lång historia av vaccinutveckling. Man hittade och kunde rentvera viruset och karaktäriserade redan 1956.

[00:11:02] Så väldigt snabbt och tidigt i ett vaccinsammanhang så satte man igång med vaccintillverkning. Gick fort i USA ett formalinaktiverat virus eller vaccin som man rullade ut i stora kliniska prövningar och var väldigt optimistisk för. Men det gick käpprätt åt helskotta eftersom man då ganska snart kunde konstatera att de som hade vaccinerats, de barnen, blev sjukare än de som inte hade vaccinerats.

[00:11:30] Och det här var liksom, kan man säga, de första upptäckterna kring antibody dependent enhancement, en förstärkning. Vaccinet var gjort på ett felaktigt sätt i förhållande till hur TO1 och TO2-svaret stimulerades. Så där gick det fullständigt på pumpen och blev vi förstås ett. Problem med vaccinförtroende och vaccinutvecklingssammanhang.

[00:11:51] Så det var inte många som mådde ta upp pinnen att fortsätta utveckla vaccinet där. Man lärde sig väldigt mycket av den katastrofen som det var förstås. Det var också barn som dog i RSV när de var vaccinerade. Men sen lärde man sig mer om det här F-proteinet. Och man fick också tillgång sen till monoklonala antikroppar som kunde hjälpa de allra minsta barnen.

[00:12:14] Och det har vi haft tillgång till sen slutet på 90-talet. Men när man lyckades identifiera prefusionsbrytare I konfirmationen av F-proteinet i mitten på 2010-talet satte den riktiga vaccinutvecklingen igång. Det har resulterat till att vi har nu tre vaccin att jobba med. Det var det här prefusionsproteinet som man upptäckte att när det var i prefusionsfas precis innan det ska gå in i cellen som det infekterade är då det öppnar upp sig och visar de här immunogena ytorna och kan aktivera neutraliserande antikroppar.

[00:12:55] Så hela den vaccinutvecklingen har gjort att vi har de tre vaccinerna som vi faktiskt har just nu. Det är häftigt när det kan ske men det var tragiskt det som skedde Men det var ju nu 50 år sedan den här vaccinskandalen Men det är RSV-vaccinet som inte har någonting att göra med det av de vi har nu.

[00:13:14] De som finns nu heter Arexvi-vaccinet Och Abrysvå och Emresvia. Emresvia ska jag dock inte prata om alls Och det blev godkänt av EMA i somras. Sommaren 2024 men det har vi inte tillgängligt i Sverige. Det är godkänt för vuxna över 60+. De som vi har tillgängligt i Sverige är Arexi och Abrysvå som är tungvrickande namn båda två.

[00:13:40] Tillverkas av GSK respektive Pfizer. Arexi är godkänt för vuxna 60+. Och även för vuxna 50-59 år med underliggande sjukdomar som ökar risk för RRSV. Medan Abrysvå har godkännandet för vuxna över 60 på samma sätt. Men även för gravida som är i graviditetsvecka 24-36. Och de två vaccinen är godkända 2023.

[00:14:06] Arex-V använder sig av glykoprotein F i prefusionskonformationen. En serotyp är också adjuvanterat med GSKs adjuvans AS01. Det är samma typ som används i Beltros-vaccinet Kingrix men det är halva mängden här jämfört med Kingrix. Man ger det en dos, det är intramuskulärt och det är prövat som

[00:14:31] samma administration med influensavaccin.

[00:14:34] I

[00:14:38] den fas 3-studien som ligger till grund

[00:14:40] för godkännandet så gjordes det på 24 000 individer över 60 år. Där tittade man då på RSV-associerade nedre luftvägssjukdom och vaccineffektivitet på 80-85%. Ganska vida konfidensintervall. Kunde inte bedömas på dem över 80 år för det var för få i den gruppen.

[00:15:02] Inga allvarliga biverkningar. Man har hunnit göra uppföljningsdata på åtminstone två säsonger med en relativt bibehållen vaccineffekt

[00:15:11] som skydd mot nedre luftvägsinfektion.

[00:15:17] Abrysvo, Pfizers vaccin.

[00:15:22] Två seriegrupper A och B bildar prefusions- och efterproteinantikroppar på samma sätt. Och den fas 3-studien var 18 000 plus 18 000. 18 000 fick vaccin och 18 000 fick placebo. Vaccineffekten mätts lite på ett annat sätt. Lite annan studiedesign. Och det var 62 procents effektivitet.

[00:15:48] Med ett konferensintervall mellan 37 och 77 procent. Men i princip när man tittar på studierna så tycker jag att de är jämförbara. Effekten här, skyddsmodell, nederluftvägsinfektion. På samma sätt tyvärr inte bedömbart i de äldsta åldersgrupperna. Inga allvarliga biverkningar. Deras uppföljning preliminärt är 77 procents vaccineffekt på säsong 2.

[00:16:12] Så jag tycker det är väldigt mycket som gör att de här två liknar varandra i vaccineffekt och säkerhet och uppföljning än så länge Det har funnits en diskussion och en signal som man uppfattat i framförallt USA om vaccinerna båda två har man tittat på, har samband med Guillain-Barré-syndrom. Och det här är ju som ni säkert vet flera av er svårt att följa upp och bedöma och när man börjar titta på saker och ting så hittar man mer.

[00:16:42] Det här är de data från oktobermötet, ASIP, alltså USAs vaccinexpertgrupp när man diskuterade de här signalerna och har gått igenom den data som finns. Och antal fall av Guillain-Barré-syndrom i förhållande till antal givna doser och då har man kunnat konstatera att man har sett med de data som finns nu en liten ökad risk av Guillain-Barré-syndrom efter både RxV och Abrysbo hos de som är 65 år och äldre att ni på Det här fanns signaler kring redan innan vaccinet godkändes men som ni ser där på punkt fyra, alltså det är väldigt, väldigt små risker med mindre än tio fall per en miljon vaccinationer.

[00:17:28] Man har inte heller sett någon skillnad om man är samvaccinerad eller inte med annat vaccin. Så det här är mer en signal och man följer det här förstås och tittar på det jättenoga och det finns, men man måste också hela tiden tänka på att det finns en viss riskökning som man kan se till exempel med influensavaccin men riskökningen med att få influensa och GmbH-syndrom efter influensa är mycket större.

[00:17:55] Så det här är ju bara någonting som, det kan vara bra att veta att folk som frågar kan ha fångat upp den här informationen. Man följer det men det finns... Det ingenting som jag skulle göra att man gör att man inte rekommenderar vaccinet till dem som verkligen behöver det. Okej immunsupprimerade har en hög risk för RSV-infektion Har man tittat på vaccin där?

[00:18:17] Nej inte riktigt systematiskt. Man gör flera sådana pågående studier. Pågående, så vi kommer säkert ha data snart. Det kom upp en liten sån här letter nästan vid nyår 2024. 38 personer inget att tala om men icke desto mindre var publicerat. 31 av de 38 var organtransplanterade. Så det är väldigt kraftigt immunsupprimerade människor.

[00:18:40] De var mellan 64 och 72 år gamla och hälften kvinnor och hälften män. Om vi tittar på det här utdraget ur artikeln som jag har tagit så står det att ungefär 40 procent av den här gruppen serokonverterade inte med neutralisationsantikroppar som man har sett med de som inte är immunsupprimerade. Men man såg möjligtvis lite bättre svar med det adjuvanterade vaccinet har det här RxVG-skottsvaccin men det går ju inte att säga någonting förstås om en sån här liten grupp, men det var en liten signal.

[00:19:13] Så det här kommer vi redan på mycket mer om snart förstås för det är en viktig grupp att kunna vaccinera. Det här är ju ett inaktiverat vaccin som man gärna vill ge till en högriskgrupp. Folkhälsomyndigheten rekommenderar sedan september 2023 RSV-vaccination till de över 75 år och till personer under 75 och över 60 som har underliggande sjukdomar som ökar risken för RSV-infektion Och den typen av risksjukdomar är i princip som influensa.

[00:19:45] Det är riktigt men nästan och är listade här. Viktigt att poängtera här som ni alla vet att det här följer ju inte med någon kostnadsfrihet, en rekommendation från Folkhälsomyndigheten utan det är upp till varje region. Och mig jätteligen är det ingen region som i nuläget har tagit beslut om kostnadsfrihet till en speciell grupp eller åldersgrupp.

[00:20:08] Det kan ju vara så i så fall får ni berätta om det. Vad saknar vi för data om RSV-vaccinerna då? Ja, vi saknar ju ganska mycket tycker jag. Vi saknar data om effekt och säkerhet hos de allra äldsta och de som verkligen behöver det också. Vi saknar effekt och säkerhet som sagt för immunsupprimerade. Det pågår studier.

[00:20:30] Vi vet inte om vi ska ge en boosterdos. Vi har data på i alla fall minst två säsonger. Det är bra. Men det har ju förstås också att göra med vilken RSV-säsonger. vi pratar om eftersom det här förlöper säsongsvis. Vi har ju en spontan rapportering förstås av biverkningar men eftersom det här inte registreras på något sätt särskilt så har vi en liten möjlighet att följa upp det här med registerstudier.

[00:20:59] Och vi har ingen hälsoekonomi på vem som ska rekommenderas det här på populationsnivå Min rekommendation är att rekommendera RSV-vaccin till de över 60 enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer särskilt om man har njursvikt, kraftig övervikt eller kol och till alla över 75 år också enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation men det är förstås en absolut starkare rekommendation om man har någon av de här underliggande sjukdomarna och jag rekommenderar också att de som är gravida och vill vaccineras kan göra det, helst efter vecka 30 för att få ett riktigt bra skydd hos det fullgångna barnet och det är det som man ska uppnå med graviditetsvaccination nu har vi inte pratat om det här men det är en säker vaccination till gravida och ett väldigt bra skydd som man nu till exempel den här veckan vill att alla små barn ska ha Min förhoppning är också att Folkhälsomyndigheten ska ta ställning angående rekommendation för RSV-vaccin till gravida.

[00:22:00] Det blir mycket enklare i många sammanhang och en möjlighet att ge rekommendationer för regionerna också. Och att RSV-vaccinerna och alla andra vacciner som jag brukar säga ska registreras i ett nationellt register så vi kan följa upp det. Inte minst säkerheten och effekten på ett adekvat sätt. Det var min lilla dragning på det och frågorna får vi ta efter Lars och Magnus dragning, eller hur?

[00:22:24] Lars-Magnus Andersson: Tack så hemskt mycket Elena. Vi tar frågorna på slutet och det finns ju massor med frågor så passa på att ställa dem i chatten så vi kan ha ett samtal om detta sen. Det är ju delvis nytt för oss detta att vi nu kan minska sjukligheten i RSV. To, sjunde snabbe, sluta delar jag. Vi ligger lite efter i tiden men vi kommer komma i kapp innan Sara ska börja.

[00:22:49] Jag klämmer in ett litet avsnitt om influensa, det som inte är... Det är lika nytt för oss då, förstås.

[00:23:07] Sara Cajander: Funkar detta, Jesper, nu?

[00:23:12] Lars-Magnus Andersson: Bra, då så. En liten uppdatering om vi fränsar det. Vi haft rekommendationer uppdaterade sen 2022 från Läkemedelsverket. Det är vi lite mer kända med. Men det finns säkert många saker vi skulle kunna göra mer aktivt där också. Bara för att uppdatera er om läget så har det varit några säsonger här efter pandemin.

[00:23:36] Precis som vid RSV med ganska många fall. Men i år ser det ut som att vi följer en trend som mera liknar den 2018-2019. Tittande på senaste veckorna så är fördelningen mellan influensa A och B och andelen positiva prover måttlig nivå skulle man säga och fördelningen förväntad. Tittar man i Europa så ser det likadant ut.

[00:24:04] Förstås är H1N1 den pandemiska influensan som dominerar men även H3. Och så finns det några fall av influensa B och dom som är intresserade av detta noterar att det är bara Victoria-varianten och det här med andra är helt borta. Och det var i orsaken till att man i vaccinet sa att den behövdes inte för den här säsongen.

[00:24:28] Om den är helt borta eller inte råder ju delade meningar om. Så i år så är det måttlig aktivitet med säker märker avhör överallt och det här var senast i statistiken vecka tre tror jag för Folkhälsomyndigheten och precis som i Europa så är huvuddelen av fallen influensa A och de flesta av H1-typ.

[00:24:59] Sen handlar det om de som vi får i laboratoriestatistiken är ju de som blir provtagna och det är förstås de som söker sjukvård på grund av influensa så det blir en snedfördelning där som vanligt förstås.

[00:25:14] Och tittar man på vaccinationstäckningen så vill vi att den ska vara så hög som möjligt förstås och den verkar följa på förväntat sätt så som det brukar vara. Det finns några regioner som är bättre än andra. Jag har listat dem upp till höger där för att ni ska känna er stolta. Men de andra är inte dåliga heller.

[00:25:32] Det som är intressant är ju de som är över 80 plus. Där ser ni i det långa sträcket. Där är det ju ändå ganska hög täckning även om vi hade velat att alla fick vaccin. Men där når vi nästan 80 procent Vi får diskutera efteråt sen med Helena hur man ska göra här. En annan fråga är hur ska man som vårdpersonal vaccinera sig.

[00:25:55] Det finns många åsikter om det. Men det här är lite medicinhistoria från början av 2000-talet som ni ser en Cochrane-analys och då visar det sig att om man vaccinerar de som är utsatta, det vill säga patienterna På vårdboenden och personalen minskar risken för allvarlig sjukdom och antalet fall. Men det förutsätter att båda grupperna blir vaccinerade.

[00:26:24] Så den frågan tänkte jag ställa till dig sen, Helena, efteråt här. Vi ska vaccinera fler i samhället istället. Men där man har en ansamling av patienter över 80 år så är det klart att där är det alldeles uppenbart så att det skyddar patienterna också. Om vi vaccinerar de som arbetar där. De här riktningarna finns ju på Läkemedelsverkets hemsida och även på Svensk Gruppen för antiviralterapis hemsida med länkar.

[00:26:58] De har funnits där sen 2022 och de hoppas att de flesta av er är väl bekanta. Men nu är riskgrupperna i stort sett samma som Helena redogjorde förr

[00:27:13] Behandlingsrekommendationerna är lite flytande precis som vid SARS-CoV-2, att man ska börja behandla tidigt. I slutenvården är det inte så problematiskt för där har traditionen blivit att alla som har kvarstående symtom, åtminstone de som har kortare sjukdomsduration än sju dagar, de får behandling när de kommer till sjukhus och man tror att influensan är orsaken.

[00:27:37] I öppenvård är det mycket svårare förstås. Det är svårt att studera det där eftersom insjuknandedatum är svårt att definiera och man har en preexisterande immunitet som modererar utfallet. Men i de studier där man kunnat behandla riktigt tidigt så har man förkortat sjukdomsdurationen med flera dagar Och minskat risken för allvarlig sjukdom.

[00:28:02] Och med tidigt menar jag då precis första dygnet som man är insjuknad eller upp till 48 timmar. Och sen minskar effekten förstås för skadan redan i själv. Så det gäller ju att behandla dem i riskgrupp tidigt och identifiera dem. Vilken är en utmaning och där tror jag säkert att det absolut inte når alla i tid.

[00:28:23] Preparaten känner ni. Det som är nytt är ju baloxavir där som har en helt annan verkningsmekanism än nevramidashemmarna. Och som inte har någon användning med evetligen i Sverige. Inte i den regionen jag verkar i alla fall. Men det är hemmaret enzym som påverkar den virala mRNA-syntesen. Vilket då har en lång halveringstid.

[00:28:50] Så det räcker egentligen med en dos. Både som behandling på flax. Och då har det effekt som prophylax i fyra dygn och som för behandling av enskild defensaepisod räcker också en dos. Fördelen här är att virusnivåerna sjunker väldigt snabbt. Om det sedan kan översättas till minskad spridning till andra, det vet man inte riktigt än.

[00:29:13] Men i teorin skulle man kunna tänka sig det. Men det finns ju tillgänglighet som preparat förstås. Och prophylax på samma sätt avslutningsvis, riskgrupper som blir utsatta för smitta eller de som kan tänkas exponeras i upprörda tillfällen kan antingen ha kontinuerlig prophylax under en längre tid fungerar eller insatt prophylax direkt efteråt.

[00:29:39] Om man inte blir reexponerad under den perioden så är prophylaxen väldigt effektiv, alltså mer än 90% till skydd. Och det visar sig nog att då räcker det med ganska kort behandling, kanske bara 3-4 dagar upp till 5. Och inte de 10 som står rekommenderat sedan tidigare. Och man får fortsatt exponering så att barnen fortsätter under den exponeringsperioden.

[00:30:04] Vilket betyder att i familjer där det går en flansa så brukar skyddseffekten hamna mer på 60-70%. Men om man separerar den exponerade och smittkällan så är det över 90%. Så jag tänker att för att hålla tiden så avslutar vi där. Och sen ska jag stoppa delningen. Och så får ni gärna ställa frågor. Det finns ju massor med aspekter på detta.

[00:30:34] Och var kan man hitta patienterna och när. Och det är ju svårare i öppenvården än i slutenvården. Tack så mycket. Och då så Sara så hoppar vi direkt till dig och SARS-CoV-2 där det kanske finns lite fler nyheter.

[00:30:55] Sara Cajander: Varsågod.

[00:31:09] Tack så mycket. Hör ni mig nu?

[00:31:13] Bra. Ser ni min skärmdelning här också?

[00:31:17] Perfekt. Ja, tackar så mycket för att bli inbjuden Jag också. Och jag gör en liten kort uppdatering när det gäller COVID-19 med lite fokus på behandling antiviral behandling. Jag tänkte att vi skulle börja med att titta på hur läget ser ut idag egentligen.

[00:31:37] Och på den här bilden så ser ni ju då Det antal intensivvårdade fall per vecka i covid-19 alldeles från pandemins start under pandemin och hur det har sett ut här under förra säsongen. Där ser man tydligt vilken otrolig effekt det har haft efter introduktion av vacciner och immunitet i samhället. Så det är ett helt annat läge idag

[00:32:02] får

[00:32:02] man ju säga.

[00:32:04] En liknande bild ser man ju också här när man tittar på antal döda i covid-19 per säsong. Det här är från Socialstyrelsen och här ser man uppdelat per säsong, antal som har avlidit och det man ser där också, den mörka delen av stapeln representerar patienter som är under 70 år. Som ni ser här med tiden så är det allt färre som är unga som avlider.

[00:32:32] Så framförallt så är det ju nu de äldre patienterna Och så är det också patienter i riskgrupper som löper risk. Sen så har man ju också under pandemins gång förstått att virusvarianterna också verkar ha betydelse en del för hur svår sjukdomen blir. Och det här har ju alltid varit lite svårt att veta eftersom vi samtidigt har haft en ökande immunitet i samhället.

[00:32:59] Jag tycker den här studien är lite snygg. Den är gjord från en svensk forskargrupp i Stockholm. Och här gjorde de faktiskt så att de inkluderade bara ovaccinerade patienter utan riskfaktorer under 65 år som hade sin första gångs infektion för att försöka ta bort effekterna av immunitet på annat sätt.

[00:33:22] Och så tittade de då under pandemins faser hur det påverkades då. Hur risken för att hamna på sjukhus eller utvecklas vår sjukdom eller dö. På de här bilderna så ser ni att delta-vågen det var ju där det var, där hade vi då flest antal som dog och det var en aggressiv form av covid då. Många blev inlagda och den representeras i rött här i bilderna.

[00:33:48] Och sen när omikron-varianten kom, som är den blå i de här figurerna, så ser ni då att andelen sjukhusinläggningar gick ju ner otroligt mycket. Och de här visade då att det var signifikant skillnaden just mellan omikron och delta-varianten. Men det man ändå inte riktigt förstår då, det är ju varför blev det så stort och varför drabbas Hongkong så hårt när omikron-vågen kom.

[00:34:14] Lite lurigt ändå om inte immuniteten spelar större roll. Och då kan man faktiskt få lite stöd på den teorin från den här studien som också är gjord av en forskargrupp i Stockholm, men en annan grupp. Och de visade ju då att immuniteten faktiskt är en viktig förklaring till den här sjunkande mortaliteten man såg när omikron kom.

[00:34:36] Och här kunde de visa att delta visst hade en signifikant högre 28-dagars sjukhusmortalitet jämfört med omikron. Framförallt då som vi ser där längst ner hos patienter som var 70 år eller äldre. Men de hade också en subgrupp här som de kunde titta på som inte var vaccinerade. Och där såg man inte den skillnad.

[00:34:58] Så att för ovaccinerade så var det alltså fortfarande lika farligt. Fortfarande samma risk även om man drabbades av omikron. Så det här talar ju för att det inte bara är virusvarianten utan

[00:35:10] immuniteten.

[00:35:14] Och samma forskargrupp här med Hedberg i

[00:35:18] spetsen

[00:35:18] har

[00:35:19] också tittat på omikronvariantens 90 dagars mortalitet jämfört med andra luftvägsvirus, de här som ni har hört talas om precis. Jämfört med influensa så verkar omikron i alla fall fram till sommaren 2022 ha inneburit en högre mortalitet, det strax över 10% 90 dagars mortalitet.

[00:35:42] Och influensa ser ni då som den gula linjen och den röda linjen och omikron den mörka linjen. Och sen så är RS-virus strax efter omikron något lägre än 90 dagars mortalitet. Och när man tittar då på... Den här snygga kurvan där man ser att vad skönt, nu går mortaliteten ner. Man vill ju helst bara glömma covid.

[00:36:07] Men så tittar man då, hur många var det som dog då förra säsongen när det var så få som dog? Ja, det var 1 378. Och så jämför man då med, om vi tittar på influensastatistiken 10 år tillbaka Om vi tar den stapeln med högst antal döda i influensa 2017 och 2018. Då var det ändå hälften av så många som dog i covid-19.

[00:36:29] I den här säsongen som vi, men man tänker kanske var ganska lugn då. Så det är ändå värt att tänka på. Men nu ska vi komma till saken att förklara lite grann kring vad gäller nu med behandling av covid-19 idag. Men jag tänker att jag sammanfattar den här bilden kanske ni har sett förut men Den visar lite grann vilka läkemedel som vi faktiskt har vetenskapligt bevis för att vi har en effekt på mortalitet.

[00:36:56] Och då gäller det antiviraler, remdesivir och det är nirmatrelvir och ritonavir, alltså paxlovid. Och så finns det en som heter molnupiravir som också har visat det men den kom aldrig till Sverige. Och så har vi haft monoklonala antikroppar också som alternativ. Men där har vi tyvärr behövt sluta med dem på grund av varianterna och att de inte längre fungerar.

[00:37:21] Sen så hos patienter som blir svårt sjuka, sjukhusvårdare, så är de ofta i senare fasen den inflammatoriska fasen av sjukdomen. Och då är det då anti-inflammatoriska läkemedel som är grundpelaren. Och framförallt kortison som man ger till patienter som behöver syrgas. Och sen så är det också visat att anticoagulanser spelar roll också.

[00:37:48] Och den här tabellen den gjorde ju vi när vi gjorde den senaste versionen av vårdprogrammet som Sveriges infektionsläkarförening tog fram. Och nu så pågår det ju då nya behandlingsrekommendationer som Läkemedelsverket jobbar med men de har inte kommit ännu. Så det här är från jag tror hösten, sena hösten 2023.

[00:38:12] Och då sammanfattar vi då vilka som ska ha antiviralbehandling. Och... Det är ju så att om man tittar på evidensen och real world studier så är det ju vissa riskgrupper som man ser att det är de som har nytta. Och då kan man sammanfatta det att det är patienter som har en betydande immunsuppression. De ska man alltid rekommendera antiviral behandling till.

[00:38:38] Gärna så tidigt som möjligt. Men immunsupprimerade patienter kan också ha nytta av den här behandlingen även om man inte kan sätta in den första fem dagarna. Och där brukar man väl inte då. Ta hänsyn direkt till när man fick sin senaste vaccindos eller ålder. Så har man en betydande immunsuppression så har man indikationer ändå.

[00:38:59] Och sen i övrigt då är det lite lurigare. För då blir det ju det här att man måste göra en individuell bedömning som doktor. Att man tar hänsyn till hur gammal är patienten Vad har patienten för immunitet? Vad har patienten för övriga sjukdomar? Och riskfaktorerna, de påminner ju väldigt mycket om de som vi har hört här för influensa och RS.

[00:39:17] Det är ju patienter som har en kronisk sjukdom, lungsjukdom, allvarlig hjärtsjukdom, intehypertoni, högt BMI över 40, cancersjukdomar under behandling eller neurologiska sjukdomar med betydande funktionsnedsättningar. Och det adderar också effekt, indikationen ökar om du har flera sådana sjukdomar. Så att det ska bli spännande att se också vad Läkemedelsverket kommer att säga om de ändrar det.

[00:39:47] Det någonting. Jag tänkte jag skulle bara ge en liten sammanfattning om vad är det som ligger till grund för att man kan rekommendera det här överhuvudtaget. Jo, Paxlovid, det är ju det läkemedlet vi har i Sverige idag som är peroralt. Och det är hemma i virusreplikationen. Och det studien som ligger till grund för godkännandet, den gjordes ju tidigt under pandemin Den heter EPIC-HR, står för high risk.

[00:40:14] Så högriskpatienter var inkluderade och det här var inte vaccinerade patienter Det var innan omikron. Men då såg man en tydlig effekt 89 procents riskreduktion för att bli svårt sjuk eller dö. Och sen då, vad har gjorts efter det? Jo, då har det gjorts en studie också av Pfizer som heter EPIC-SR, standardrisk.

[00:40:36] Där har man haft utfallsmat, tid till symptomfrihet. Och det är ju det man ofta har i studier som har gjorts på senare tid, eftersom mortaliteten har ju generellt sett gått ner. Och där kunde man faktiskt inte se någon signifikant skillnad i tid till symptomfrihet i gruppen som fick Paxlovid jämfört med placebo.

[00:40:57] Det var 0,8% i Paxlovid-gruppen jämfört med 1,6% i placebo-gruppen. Så ser ut att vara en viss skillnad men inte någon signifikant skillnad när det gäller risk för att progredera Till sjukhusvård eller död. Och sen efter det så har vi också, eller jag kan nämna då i SR att det här gäller ju då standardrisk.

[00:41:22] Så egentligen så säger det ju inte emot någonting av de rekommendationer vi har haft utan det är ju patienter med hög risk som vi har rekommenderat i Sverige Paxlovid till. Och jag har också hittat andra kliniska prövningar på Paxlovid och det har publicerats en kinesisk randomiserad kontrollerad prövning under omikron-eran och där inkluderade man högriskpatienter och där kunde man inte se någon skillnad då i 28-dags mortalitet trots att de fick behandling tidigt men de var sjukhusvårdade.

[00:41:55] Då var det 3,79% som dog i Paxlovidgruppen och i kontrollgruppen var det 6%. Och det blev inte en signifikant skillnad. Men det där var intressant att läsa för i den här studien tror jag är underpowered Ett sånt här statistiskt typ 2 fel som det kallas. De hade då beräknat sin powerberäkning på en mortalitet på 30% i kontrollgruppen Och här ser ni ju då att den var ju istället 6%.

[00:42:21] Så om man skulle gjort om den powerberäkningen hade man ju behövt flera tusen patienter för att kunna visa en skillnad. Så vi kan inte dra så mycket slutsatser av den studien. Och sen så har vi också EpicPep gjorts av Pfizer och det är en studie som man tittade på om Paxlovid kunde förebygga infektion, alltså postexpositionsprophylax men den visade inte att Paxlovid hade någon effekt där.

[00:42:48] Så det var intressant. Och sen så har Recovery-studien den stora multicenter-studien som initialt visade att kortison hade effekt, tagit in olika läkemedel i sina behandlingsarmar och har haft Paxlovid i en arm men den fick avbrytas för att det var så långsam inklusion. De inkluderade bara 137 patienter, där såg man ingen skillnad på sjukhusvårdande patienter men det går inte heller att få någon slutsats eftersom den avbröts för tidigt man hade för få patienter

[00:43:20] Så det var det jag hittade när det gäller kliniska prövningar som är prospektiva det är det som har högst bevisbörda annars så tittar man ju då på retrospektiva real world studier kallas det, hur har det gått för patienter som har fått Paxlovid och då finns det ju alltid en risk att det finns en bias i vilka man väljer vilka fick behandling och så men det här är en studie som är gjord i Hongkong och där inkluderade man 50 000 drygt sjuksvårare som fick Paxlovid inom fem dagar och då tittade man på scen postakutmortalitet efter dag 21 och då såg man att den var lägre hos patienter som hade fått Paxlovid och att de hade lägre förekomst av komplikationer som till exempel kronisk njursymptom och lungkomplikationer Det har gjorts ganska många olika real-world-studier av olika kvalitet och många av dem visar att antiviraler som Paxlovid fortfarande har effekt men den är inte riktigt lika stor som den ursprungsstudien och att det är rätt så höga numbers needed to treat.

[00:44:21] Här visar jag ett exempel på den senaste studien som är publicerad i den här månaden i år från USA där de har... Utgått från 700 000 patienter så har de gjort något som är lite snyggt något som heter Target Trial Emulsion. Man har alltså försökt simulera en RCT men med retrospektivt material så att man simulerar en sorts randomisering här och så tittar man på de här patienterna som har fått paxlovid mot de som inte har fått och där kunde de konstatera att det finns ja, det finns en signifikant skyddande effekt mot död eller sjukhusvård men som ni ser här längst till höger är Numbers Needed to Treat ofta över 100 men i gruppen som var över 65 år de gjorde en stratifierad analys på ålder där såg man då att det var lägst Numbers Needed to Treat som var 77.

[00:45:16] Intressant med den här studien var också att det var ingen skillnad där om man var vaccinerad eller inte man hade effekt oavsett dem.

[00:45:26] Och även, jag behöver inte prata om den här så mycket, jag är lite kort om tid. Men det finns andra real world-studier som också har visat effekt. Och den här tycker jag är intressant för den visade också att man har ingen nytta av Paxlovid om man var över 70 och man saknade samsjuklighet Så det är viktigt det där att man tar hänsyn till alltihopa.

[00:45:45] Och Paxlovid-Sachilles är ju att det är problem med interaktioner. Och det är ofta de patienterna som har en massa andra läkemedel som är indicerade. Så det gör att det är lite krångligt. Och så är det ju också dyrt Det kostar ungefär 10 000. Så ett alternativ när det gäller det här med interaktioner är ju då Remdesivir.

[00:46:04] Och det... Ger man tre dagar. Det hade också ungefär samma effekt med de här tidiga studierna som Paxlovid. Men det måste ges intravenöst och det kostar ju också en slant som ni ser, 19 000. Jag tänkte berätta lite kort då vad är det på gång och vad händer här kring nya behandlingar? Och i Kina där har de ju lyckats göra en, jag ska inte säga kopia, men en liknande variant som också är en proteashämmare som boostras med ritonavir som Paxlovid.

[00:46:35] Och där har man nu använt utfallsmåttet då, tid till symptomfrihet och där hade man signifikant kortare tid till symptomfrihet och även snabbare virussänkning i gruppen som behandlades med det. Och det här var ju alltså en klinisk prövning. Så det använde man i Kina och det är alltså fjärdedel av priset som Paxlovid säljs för där, tydligen.

[00:47:00] Och sen i Japan så har man också fått godkännande för det här läkemedlet som heter N-C-3-vir. Det är en antiviral proteasämmare men som har en bättre metabolstabilitet och därför behöver man då inte lägga till Ritonavir som ställer till det med interaktioner. Och där har en av de här studierna publicerats i sin helhet och det var den som heter Scorpio-SR.

[00:47:23] Där visade man ett dygnskortare symptomduration. Sen har de publicerat bara lite preliminära resultat men där finns det inga publicerade studier där de säger att det faktiskt också hjälper som en postexpositionsprophylax. Och så visar det på high risk-patienter tydligen lite blandade resultat så det ska bli intressant sen när de där kommer ordentligt så man får läsa.

[00:47:44] Sen så kommer det också en oral remdesiviranalog Vilket är intressant. Nu har de jämfört den mot placebo bland högriskpatienter och man har tidigare jämfört mot paxlovid och då var det non-inferior men nu verkar den även då fungera jämfört med placebo och då har de också använt kortare tid till klinisk återhämtning.

[00:48:06] Och sen när det gäller monoklonaler så har man kanske tänkt att de är ute helt men då är det faktiskt så att det nyligen kommit ett positivt utladande från EMA, kommittén för humana läkemedel, att det finns en ny monoklonalentikropp som heter Zippa-Vibart som faktiskt då visar intressant resultat när det gäller att förebygga sjukdom.

[00:48:31] Och då har man studerat immunsupprimerade patienter De hade ungefär 35% i riskreduktion att insjukna i covid om man fick det här och det här är det antikroppar med lång effekt Men så är det ju det här problemet med varianter att det fungerar bara mot varianter som saknar någon mutation som heter F456L och tyvärr så är det ju så att de varianter som har den mutationen dominerar ju i stora delar vilket gör att det kanske lite mindre användningsområde.

[00:49:04] Men det är ändå på gång. Och sen så när det gäller immunsupprimerade patienter så finns det ju de som har svårt att klära virus och bli av med viruset och de rekommenderar man ju idag oftast dubbelbehandling. Jag hinner inte prata så mycket mer om det men det finns lite fina sammanställningar kring hur man behandlar.

[00:49:26] Så ni kan se här nere referenserna och det pågår också en planering av en studie i Umeå som jag hoppas blir av där man kommer att att använda IVIG som en av antiviraler att kombinera med en annan antiviral för de här patienterna. Som man sammanfattar det hela så har ju mortaliteten i covid-19 sjunkit drastiskt relaterat till en ökad immunitet och till viss del kanske också virusvarianternas egenskaper.

[00:49:52] Och real world data och prospektiva data med virologiska utfallsmått stödjer att det finns effekt av antiviralbehandling även nu i en vaccinerad befolkning. Men numbers needed to treat är ju ganska höga. Men antiviralbehandling bör ju övervägas i alla fall till högriskpatienter Och då ska man försöka ge det så tidigt som möjligt efter symptomdebud.

[00:50:15] Och det finns flertalet antiviraler på gång. Vi får se när de kommer till Sverige och om de kommer till Sverige. Och det ska bli spännande att få läsa Läkemedelsverkets rekommendationer som borde väl komma ganska snart tänker

[00:50:26] jag. Tack så mycket för att ni lyssnade.

[00:50:33] Lars-Magnus Andersson: Tack så hemskt mycket Helena

[00:50:35] och Sara. Jesper sa att än så länge inga frågor i chatten men ställ gärna frågor. Jag har massor med frågor egentligen till er. Helena först.

[00:50:50] Du nämnde inget om det men det finns monoklonala antikroppar mot RSV också va?

[00:50:55] Helena Hervius Askling: Just det, absolut. Det nilser vi med indikationen till små barn. Nu fokuserar jag lite på äldre när jag pratade för jag pratar inte om graviditet. Man kan absolut ge monoklonala antikroppar. Det ges ju engångsdos till barn och i vissa länder så har man infört det här som ett vaccinationsprogram.

[00:51:21] Man ger engångsdos och har fått sett jättebra effekt till exempel i Spanien. Att verkligen få ner antal sjukhusvårdade små barn. Det har vi inte tillgång till på samma sätt i Sverige men det är ju förstås ett sätt att skydda de små barnen.

[00:51:36] Lars-Magnus Andersson: Vilka barn har man? Är det alldeles de nyfödda under ett halvt år?

[00:51:40] Under

[00:51:40] Helena Hervius Askling: ett halvt år, ja precis. Eller under ett år är det väl egentligen. Men det beror på lite när man föds på året också.

[00:51:50] Lars-Magnus Andersson: Nej, det är en sjukdom som vi inte riktigt har haft kontroll över. Förstås på barnsidan. Men hur ser du på det här med äldre? Hur kommer det gå att nå dem och minska sjukligheten? Eller är det något land som har infört en mer generell vaccination?

[00:52:08] Helena Hervius Askling: Ja, det är det ju. Det är flera länder som rekommenderar det. Sen hur det slår. Det är samma grupp som vi kämpar med att nå täckning för influensavaccin och covidvaccin. Och där handlar det mycket om att nå ut till de grupperna som inte vaccineras redan nu. Och där ser vi det med socioekonomiska skillnader.

[00:52:27] Till exempel som inte hänger ihop med vilken sjukdom man har. Så det är en utmaning förstås

[00:52:37] Lars-Magnus Andersson: Här kommer någon fråga. Nu rekommenderar man att vaccinera gravida i vecka 30.

[00:52:45] Helena Hervius Askling: Nej det finns ju ingen rekommendation som är nationell. Det var min rekommendation och den som vi har skrivit ner som en riktlinje i Stockholm från vecka 30 för att få ett maximalt antikroppsöverföring vid fullgång av barn.

[00:52:59] Men vaccinet är godkänd från vecka 24 till 36.

[00:53:02] Lars-Magnus Andersson: Okej men efter vecka 36 så hinner man inte få tillräckligt med överföring av antikroppar då?

[00:53:08] Helena Hervius Askling: Kanske men kanske inte heller. Godkännandet finns bara till vecka 36.

[00:53:23] Sara Cajander: Tack.

[00:53:24] Lars-Magnus Andersson: Jag har en fråga om vaccin innan vi har en covid-fråga här. Och det gäller influensa, Helena, som inte var ditt ämne för föredraget idag. Men när man tittar på effekten av att vaccinera vårdpersonal så i de studierna så verkar det ändå vara så att om de sköra patienterna eller de som har risk för allvarlig influensa är vaccinerade och omvårdnadspersonalen är vaccinerad då får man bäst effekt.

[00:53:53] På samhällsnivå. De som har argumenterat för att öka, vaccinera upp befolkningen för att minska sjukdomsbördan totalt sett i samhället. Det är inte aktuellt ännu.

[00:54:05] Helena Hervius Askling: Det är en fråga eller?

[00:54:07] Lars-Magnus Andersson: Det

[00:54:07] Helena Hervius Askling: är inte jag som bestämmer i svaret på frågan men där man har sett i vissa länder så och Finland är ett exempel på det och delar av, jag tror i Skottland att man vaccinerar barnen.

[00:54:18] Det är barnen som får influensan först och det kan få en effekt eller får en effekt även på morföräldrarna Så det ser vi ju med pneumokockvaccinationen. Det är nog en effekt på populationsnivå som man skulle vilja ha för att minska spridningen. Man ser ju när man har vabbandet så är det två veckor senare så ligger de på infektion eller på alla andra sjukhus också för den delen.

[00:54:40] Nu har vi lite dåliga erfarenheter med att vaccinera barn mot influensa. Så vi har med oss det historiska bagaget men ska man på populationsnivå så vill man ju nå ut både till och jag tycker ju förstås eller förstås men jag tycker att man ska vaccinera sjukvårdspersonal som vårdar Riskpatienter och även deras anhöriga.

[00:55:00] Det är det bästa vi har.

[00:55:05] Lars-Magnus Andersson: Jättefint tack. Vi har lite frågor om covid här Sara också. Det framgick inte riktigt, hur stor påverkan på inläggning på sjukhus har sån här tidig behandling nu i omikronerande?

[00:55:19] Sara Cajander: Ja, de lägger ofta ihop utfallsmåtten inläggning på sjukhus eller död. Men det är ju det att det väldigt, väldigt få som blir inlagda på sjukhus eller död.

[00:55:29] Så det är nästan inga. I de här nyaste studierna så är det ju att man måste titta på andra utfallsmått helt enkelt Och därför har det blivit att man tittar på tid till klinisk återhämtning och virala utfallsmått. Så det är svårt att säga.

[00:55:48] Lars-Magnus Andersson: Okej Sen är det en fråga om diagnostiken. Den har vi inte pratat om för något av virusen egentligen. Den bästa är PCR-baserad och vi blev lite bortskämda under pandemin när vi hade de här kombinationstesterna som då var finansierade och man tog de kostnaderna så att säga. Och sen har provtagningen minskat.

[00:56:11] Har du någon kommentar till det? I öppenvård hade det varit lättare om vi visste vad man kan ge prophylax till anhöriga.

[00:56:21] Sara Cajander: Jag

[00:56:22] Lars-Magnus Andersson: tror att

[00:56:22] Sara Cajander: det är ju säkert en stor problem varför patienter inte får behandling i tid också. Det är ju jättesvårt idag i primärvården att snabbt få ett covid-test. Det jag tänker är att lösningen är väl att patienterna själva får köpa självtest.

[00:56:39] Och så får det bli en första selektion på något sätt. Eller vad tänker ni?

[00:56:44] Lars-Magnus Andersson: Jag tänkte att det var en uppmaning till antingen Folkhälsomyndigheten eller Läkemedelsverket att gå igenom frågan och se om inte tydlighet till diagnostik skulle vara positivt för detta. Eller vilka studier som i så fall behövs för att vi ska kunna nå ut bättre med behandling till åtminstone riskgrupper och kanske större populationer för att minska totala sjukdomar.

[00:57:08] Om någon lyssnar där så kan ni plocka upp det nu. Eller har du en kommentar Helena?

[00:57:13] Helena Hervius Askling: Nej jag tänker att det jätteviktigt förstås och det är det när jag hör hur det inte funkar att folk inte får prophylax som skulle ha fått det. Det ju för att det går för många dagar och de inte vet var de ska gå och

[00:57:22] det

[00:57:24] kan ju inte bygga på att folk ska gå och köpa tester när de är sjuka heller.

[00:57:27] Och det blir ju bara vissa som har råd med det så att säga. Det är klart att det, om vi ska få en full effekt av prophylaxbehandling så måste det ju finnas snabb tillgänglig vätting, diagnostik. Och jag tänker för

[00:57:39] Sara Cajander: riskgrupper, riskpatienter så tycker jag absolut att de som är pal på de enheterna borde ha tänkt ut en strategi för hur de ska kunna komma och få ta ett snabbt test via sjukvården, absolut.

[00:57:51] Helena Hervius Askling: Fast de är pal på en enhet och sen så finns det en annan enhet som tar, så det är samma enheter ofta.

[00:57:57] Sara Cajander: Nej jag vet inte exakt hur man skulle lösa det men jag tror att fler skulle kunna tänka ut en bra väg som skulle kunna funka för sina patienter så att säga.

[00:58:08] Lars-Magnus Andersson: Ja, och jag slår ett slag för PCR-baserad diagnostik fast tillgänglighet.

[00:58:13] Vi får se vad det samlade sjukvårdsföretaget säger. Helena, vaccination mot RSV minskade bara risken att insjukna eller minskade smittsamheten också om man insjuknar?

[00:58:29] Helena Hervius Askling: Om ett RSV blir jag lite osäker på det. Men generellt är det lite så som vi tänker med influensa också. Det är ju framförallt risken för svår sjukdom.

[00:58:37] Det är därför vaccinet och det är de endpoints som finns i studierna. Men om man inte blir svårt sjuk så minskar man ju virusutsändringen också. Så att, ja, svaret blir inte riktigt klockrent där. Men det man tar fram vaccinerna för och det man inför vaccinprogram för, det är ju att minska risken för svår sjukdom.

[00:59:02] Lars-Magnus Andersson: Bra. Det kommer fler frågor just om det här med diagnostik och hur ska vi hitta de här patienterna som skulle i så fall vara i behov av behandling egentligen för alla de här virus som vi har pratat om idag. Har ni några avslutande kommentarer Sara?

[00:59:25] Sara Cajander: Nej, men det har jag nog inte. Jag bara såg en fråga här om det är så att när antalen svåra fall minskar om det är så att det kommer att påverka hur man behandlas Kunskapen tolkar jag. Jag vet inte om jag tolkar frågan rätt. Men jag tänker lite så. Att om vi har väldigt få fall så blir det svårt att sjuka.

[00:59:48] Så finns det en risk att man kanske glömmer bort hur man handlägger patienterna. Jag bara vill slå ett slag för att är bra att hålla sig lite uppdaterad ibland. Och kolla hur var det egentligen man handlägger. Så att man vet att riskpatienterna ska ha antiviraler snabbt. Och kortison ska in när man behöver syrgas.

[01:00:06] Lars-Magnus Andersson: Ja just det var lite som vi nämnde innan. Att man behöver ha en lokal strategi för hur man tänker sig göra inför varje säsong.

[01:00:14] Det

[01:00:14] ligger på läkemedelskommittéerna förstås och de enkla större verksamheterna. Men det krävs ju förstås. Helena har du någon avslutande kommentar

[01:00:25] Helena Hervius Askling: Det är mest ett medprick kring det här med vaccinationstäckning så det kommer komma kombinationsvacciner för de här läkemedlen eller för de här infektionerna.

[01:00:33] Det kommer utmaningen bli lite grann när ska man ge det då eftersom de här säsongerna kan komma lite från lite olika. Ska man dela upp det på olika åldersgrupper men ofta är det så att vi är lite efter i vaccinutvecklingen kommer först och sen måste policyn komma sen. Men det är bara att vara beredd på det.

[01:00:52] Lars-Magnus Andersson: Stort tack för att ni var med. Väldigt intressant att höra era föredrag. Jag lämnar tillbaka ordet till dig Jesper. Varsågod.

[01:00:58] Jesper Lundblad: Tack så mycket Lars Magnus och Sara och Helena. Stort tack till er också. Innan vi avslutar så vill vi återigen rikta ett stort tack till sponsorerna av dagens möte, Pfizer och GSK.

[01:01:11] Vi vill också passa på att påminna er en gång till om att det här webbinariet kommer att finnas tillgängligt för att se i efterhand på medevents.se. Så tipsa gärna era kollegor som kanske missade det vid detta tillfället. Tack för att ni har tittat och ha en fortsatt trevlig dag.

[01:01:26] Undertexter Amara.org