Nyheter inom urinblåsecancer

Här kan du se avsnittet i SOF:s föreläsningsserie: Nyheter inom urinblåsecancer

Föreläsningen handlar om nya behandlingsmetoder för urinblåsecancer. Fernanda Costa-Svedman diskuterar studier och behandlingsstrategier för olika stadier av sjukdomen, inklusive neoadjuvant, adjuvant och metastaserad urinblåsecancer. Nya lovande resultat från studier visar på signifikanta förbättringar jämfört med nuvarande standardbehandlingar, speciellt inom immunterapi och målriktade terapier. Specifikt lyfts fram kombinationen av Enfortumab Vedotin och Pembrolizumab som en ny standard för patienter med spridd sjukdom, vilket har visat en dubblering av progressionsfri överlevnad och total överlevnad. Utmaningar kvarstår dock, särskilt gällande hantering av biverkningar och behovet av ytterligare studier för att optimera behandlingsstrategierna. Föreläsningen avslutas med en positiv ton om framtida behandlingsmöjligheter och vikten av fortsatt forskning.

(denna sammanfattning är AI-genererad och inte korrekturläst, scrolla ner för en fullständig utskrift av webbinariet)

Föreläsare: Fernanda Costa Svedman, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset

Moderator: Renske Altena, överläkare i onkologi och internmedicin, docent Karolinska Institutet

Arrangörer:

Fullständig utskrift:

Renske Altena: Hej och välkomna igen till nästa avsnitt av vår utbildningsserie inom onkologi för Svensk Onkologisk Förening. Nu kommer vi att få lyssna på Fernanda Costa-Svedman som är onkolog. På Karolinska Forskare och spoiler alert är då Fernanda att du redan höll den här föreläsningen på Onkologi Dagen här i Sundsvall för några veckor sedan men ändå är det så många fler som ska få ta del av din föreläsning så därför är jag väldigt glad och tacksam att du ville ställa upp och föreläsa även via det här kanalen Så stort tack och varm välkommen och du får gärna dra igång din presentation.

Tack så jättemycket

Fernanda Costa Svedman: Renske för inbjudan. Jättetrevligt att prata [00:01:00] om just det här som jag brinner för som heter Nyheter inom orinblåsekanser Det händer väldigt mycket inom orinblåsecancer och väldigt snabbt. Så vad jag har gjort för den här presentationen är att jag drar en kort bakgrund om orinblåsecancer för de som inte jobbar med orinblåsecancer i vardagen och sen har jag faktiskt selekterat I studier med nyligen implementerade behandlingar i Sverige men även selekterade i studier med behandlingar vars implementering ligger närmast vad jag tror i Sverige i alla fall.

Så det blir väldigt kliniskt inriktat tänkte jag. Och då har jag selekterat en neoadjuvant-studie som heter Niagara. Som är en i studien som har givit standard of care [00:02:00] neoadjuvant som är cisplatin gemcitabin. Och experimentellarmen fick durvalumab i kombination med standardbehandling som är cisplatin gemcitabin.

Och sen ska jag dra två adjuvant-studier Checkmate 274 där patienten är randomiserad mellan nivolumab adjuvant versus placebo och ambassador som är liknande upplägg men pembro versus observation, inte placebo kontrollerad. Sen tänkte jag dra två studier för M1-sjukdom, den omtalad... En EV-studie som är infortumavvedoting plus pembro versus det som önskas vara standard of care, platinumbaserad kemoterapi första linjen.

Och sen en studie med erdafitenib som är en FGFR-hämmare versus standard of care i andra eller tredje [00:03:00] linjen. Så om vi börjar lite med bakgrunden då, då vill jag berätta att urotilala tumörer De kan uppstå i hela urinvägarna, från njurbäcken till uretra. Men urinblåsekanser är den vanligaste uretrala tumören.

I Sverige drabbas väldigt många patienter per år, ungefär 200 patienter. 700 har dött av sjukdomen år 2022. Av dessa 3200 är det cirka 20-30% som är som kallas muskelinvasiva. Det är där vi onkologer blir inblandade i de allra flesta fall. För att illustrera en orinblåse. Orinblåsecancer börjar alltid så här framöver Ytlig, som en ytlig [00:04:00] tumör.

Då är kallat carcinomens situ och sen det kan växa lite som papiller, papillary men icke-invasivt eller det kan invadera lite mera och så vidare. Och när de blir invadera detrusen muskulaturen då börjar de kallas T2. Och det är då från och med T2 att Till T4 eller när patienten har positiva lymphkörtlar eller patienten har spridsjukdom.

Det är då vi onkologer blir inblandade och dessa behandlingar som jag ska berätta om blir aktuella. Och så om vi går vidare till den första neoadjuvanta studien är så här. Det är en studie som har randomiserat mer än tusen patienter Och då var patienter som hade, som ni såg i tidigare bilden [00:05:00] en muskelinvasiv blåskanser från och med T2 till T4.

Eller om de hade positiva körtlar men de var M0. Och då skulle dessa patienter kunna vara kandidater för kirurgi, radikal cystektomi och hade en bra njurfunktion. Då var dessa patienter randomiserats mellan GEMS-Citabin och GEMS-AR som är platinumbaserad kombinationskemoterapi i stand-off-care. Versus stand-off-care plus antipedelet-hämmare.

Och man gav neoadjuvant i fyra kuror och sen patienten opererats med radikalsystektomi. Och sen, beroende på i vilken arm de hamnade då, då fick de antingen durvalumabadjuvant i åtta kuror eller bara hålls upp så som vi gör. Och så endpoints vår [00:06:00] event-free survival- Och patologisk komplett respons skillnad mellan dessa två grupper och secondary endpoint då överlevnad och sen har man även tittat på safety.

Så den här bilden är om baseline-karakteristisk och jag tänkte inte spendera jättemycket tid på det. Det är en randomiserad studie och patienterna har hamnat väl uppdelat i båda Grupper och det är en vanlig patientpopulation som är lite äldre, människor från 65 års ålder och uppåt och framförallt män, ni kan se 82% är män och det är precis så det brukar vara.

Och de flesta har någon form av tobak anamnes. Och då har den historien visat första end point då så var en event free survival, det var bättre [00:07:00] för patientpopulation som fick antipedelet hemmare kombinerat med cytostatika så vid 12 månaders var det 76%. Versus 70 och sen vid två år 68% versus 60 och den var i statistiskt signifikant och det var en ganska bra medianfall och upp för 42 månader.

Och sen den historien visade den intressanta data att man har En patologisk komplett remission betydligt högre en del av patologisk komplett remission i gruppen med urva då 37% versus 27% så man börjar lyfta frågan mer och mer på konferenser där man diskuterar urinblåskanser ska vi fortfarande göra så många radikala cystectomier framöver behöver de radikala cystectomier framförallt Dessa patienter som behandlas med immunterapi, neoadjuvant det vet vi inte.[00:08:00]

Men det är en diskussion som dyker upp ofta. Jag tycker det är väldigt intressant att man börjar prata om att inte operera bort patienternas blåsa. Eller åtminstone studera det. Och den studien var också positiv för overall survival. Och ni kan se att det är en statistiskt signifikant skillnad. 90 vs 86% vid ett år och sen kurvan separeras ännu mera vid två år, 82 vs 75 och det här är klart och det är medianuppfallning på 46 månader om man kommer att fortsätta falla upp det här.

Men med detta och sen biverkningar var det ganska lik mellan armarna, inte så en jättestor skillnad men det är naturligtvis då om man tittar på Immun-related eller immun-mediated adverse events då är det klart att det är en högre i den grupp som fick [00:09:00] immunterapi inte så konstigt då. Det är den gruppen som fick immun och som får immun-related adverse events.

Ganska förväntat toxicitet. Så det är den i studien med neoadjuvant då, durvalumab och För att gå vidare till nästa studie går vi in i den adjuvanta sätting. Den första studien jag kommer att dra är Checkmate 274. Det är en fas 3-randomiserad dubbelblindstudie som randomiserar patienter mellan nivolumab adjuvant versus placebo för hög risk metastaserotilalkanser Och då var 209 patienter inkluderade och då var patienten som opererats med radikal cesektomi och hade de en PAD som ni kan se så här, IPT2 eller IPT4.

Det är patienter som Y [00:10:00] betyder att de har fått neoadjuvant behandling innan kirurgi Så det är patienter som har kvarvarande muskelinvasiv cancer även trots att de har fått neoadjuvant kemoterapi Eller de hade en linkförsköttel positiva sköttlar och ett alternativ är patient som inte fick neuroadjuvant kemo som hade PT3 eller PT4 i PAD eller N+.

De också kunde inkluderas i studien och då hade de genomgick radikalskirurgi inom 120 dagar och de får Sjukdomsfri vid randomisering och då stratifieras dessa patienter beroende på tumör pdl-1-uttryck om de har fått neoadjuvant kemo före operation eller inte och om de var lymphkörtel-positiva eller inte.

Och de randomiseras mellan nivå som gavs varannan [00:11:00] vecka i upp till ett år eller placebo. Och då har man tittat på disease-free survival i alla randomiserade patienter, således i ITT-populationen och disease-free survival i randomiserade patienter med PD-1-positiva tumörer.

Den studien, den där bilden är också bara... För att illustrera, ni kan ha tillgång till bilderna sen. Att patienterna får väl distribuerat i alla grupper. Och randomisering har fungerat bra. Och sen den här studien har visat en disease free survival. Som får betydligt bättre på nivå jämfört med placebo. Och det här är intention to treat population.

Och då ser man en riskreduktion för patienter För recurrence or death på [00:12:00] 30% och man ser att den vinsten är ännu högre för patienter som pdl1-positiva då man har en riskreduktion för återfall eller död på 45% så Studien var positiv för både ITT-populationen och PD-1-positiva, men betydligt större för PD-1-positiva.

Där undrar man om det är den populationen som höjer kurvan för ITT. Den OS-data också var bättre Det är viktigt att påpeka att det här är icke-statistiskt signifikant För att det här är en interim analys och då får statistiska krav mer strikta för signifikans. Men det finns en korrekt trend, rätt trend, [00:13:00] hoppfull trend för både ITT och för PDR1-positiva ännu mera.

Med en riskreduktion på 52% för pdl-positiva. När man tittar på biverkningar så är klart att det är högre biverkningar på nivå men ganska låggradiga för de flesta patienter och hanterbara och förväntade biverkningar så det verkar inte vara ett stort problem, säkerheten med den här studien. Ehm

Så om vi går till nästa adjuvanta studien då, som är en bassador, den i studien som har en median follow-up på 45 månader. Den i studien som är också en fas 3-randomiserad multicenter, som har randomiserat patienter mellan pembrolism av [00:14:00] adjuvant versus observation. Och det var ungefär samma patientpopulation som...

I studien jag presenterat tidigare. Då är det patienter som har genomgått. Radikal cystectomi. Och om de hade fått. Neoadjuvant behandling Då behövde de ha kvarvarande muskelinvasiv tumör. Så IPT2. Behövde de åtminstone ha. Eller N+. Och i den här studien. Skulle man kunna inkludera. De här positiva marginal.

Mikroskopiskt. Och då Om de inte hade fått neoadjuvantbehandling då skulle de behöva ha en PT3 eller en plus eller positiv marginal. Den studien är stratifierad också beroende på PD-1-status om de har fått neoadjuvant kemo eller inte Eller inte och beroende på hur avancerad sjukdomen var. Den studien som inkluderat drygt 700 patienter och patienten fick- antingen pembro var tredje [00:15:00] veckan i ett år eller observation- och den i studien tittade på disease-free survival och överlevnad.

Den i studien är också- Randomiserat och visar att den är en fin uppdelning av karaktäristik, ingen stor skillnad och ganska förväntat andel av övre vad vi kallar för uttryck, övre Urinary tract tumörer och 75% satt tumören i blåsan och det är det som är förväntat ungefär. Den här studien visar också en fördel för Pembro gällande disease free survival med en riskreduktion för att få återfall på 0,73 [00:16:00] hazard ratio och

I den här studien gör de en annan typ av pdl1-analys. De tittar på CPS i skal, så de tittar på pdl1-utstryck både i tumörer och i strömmar och gör en pot. Patienterna ses positiva om de hade mer än 10 i CPS-skal och då ser man att både positiva och negativa till och med lite bättre utfall för negativa CPS-negativa patienter hade då, båda grupper hade fördel med PEMBRO och inte minst då framförallt PD-1-negativa som var lite intressant jämfört med den andra studien.

Men man måste ha i åtanke att den andra studien tittar på tumör, uttryck av PD-1 med den andra kit då, immunstörkemik [00:17:00] kit.

Så vi har inte OS-data för den studien. Vi väntar. För att gå vidare till M1 i studier, då går vi vidare till den stora, mycket omtalad EV302-studien som presenterats på presidential session på... ESMO för två år sedan med stående ovationer av alla och det är en studie som gör att vi lämnar cisplatin som standard of care bakom oss efter 3-4 decennier av cisplatin som standard of care för urinblåskancer i spritt sjukdom och det är en studie som Det är inkluderade patienter drygt 800 i ett historiskt studie för att vara Norindos cancerstudie som var behandlingsnaiv för spridsjukdom.

De behövde vara platinum fit för att [00:18:00] standard of care är platinum kombinationsbehandling. Och de behövde vara kandidater för EV, infortumabvedotin, som jag kommer gå in på det lite mer Snart om vad EV är för någonting. Och de behövde vara naiva för immunterapi. Njurfunktion, ganska generösa kriterier för inklusion, över 30.

Och till och med performance status 2 kunde man inkludera ganska generösa inklusionskriterier. Och de randomiserades till en förtomar vedoting plus pembro. Versus kemoterapi kombination, platinum kombination platinum kombinerat med GEMSAR antingen CISGEM eller CARBOGEM för sex kurer och sen har man tittat på progressionsfri överlevnad och overall survival och sen tittat man på overall response rate som sekundära endpoints och säkerheten [00:19:00] och humaniskt ratifierade patienter om de får CIS-platin Fit eller inte, om de hade pdl-1-uttryck hög eller låg, om de hade levermetastaser ja eller nej för att levermetastaser är en känd negativ prognostisk faktor i orinblåskanser.

Men vad är ev då inför tomavudocin? Jag gissar att den som inte jobbar med orinblåskanser inte har jobbat med det läkemedel för att den används enbart för orinblåskanser men... Den är en antikroppsläkemedelskonjugat som betyder att man har en antikropp som söker sig till en protein som heter nektin 4 som finns i stor mängd på ytan på uroteliala [00:20:00] kunstceller Och den antikropp som är humaniserad antikropp är laddad med molekyler av cellgift som är en mikrotubbelhämmare liknande taxol, låt oss säga.

Och... Och den receptorn söker sig då till cancerceller binder sig till nektin 4, tas in i cellen och släpper alla den där cytostatiska molekyler in i cellen Och orsakar celldöd och man även ser att cellerna som dör och förstörs släpper också cytostatika och då får man vad vi kallar för bystomdefekt som man får hjälp med att döda cellerna som ligger i [00:21:00] närheten Även om antikroppen inte har bindit sig till just den cellen.

Och sen att man kan få en sån känd antibodydependent cellularfagocytosis att när vårt immunförsvar ser att en cell har en antikropp på ytan, vårt immunförsvar kan aktiveras och döda den cellen genom det här ADCP-effekten Det läkemedlet är väldigt effektivt Man har en Tidigare då, den studien jag presenterat här är en EV302, men EV301 är en fas 3-randomiserad studie som har randomiserat patienter med avancerad urinblåskancer i tredje linjen.

De hade fått redan platinum och immunterapi och de randomiserades mellan EV och kemos som var standard of care och om man ser mer än [00:22:00] dubbelt en del av patienter som svarar på behandling så Svarsfrekvens 40% jämfört med 18%. Väldigt hög kontroll av sjukdom, 72% vs 53%. Bättre progressionsfri överlevnad som varit statistiskt signifikant, 5 vs 3 månader och en överlevnad på 13 vs 2 månader.

Väldigt viktigt i den studien som var i senare linjen hade patienten betydligt bättre symptomkontroll inte minst i smärta. Så de mådde bättre med EUV. När man såg så väldigt bra effekt av det läkemedlet i en senare fas- I en senare linje tog man den läkemedel i första linjen. Och den studien jag presenterar nu.

Och det har aldrig funnits något läkemedel som i singelbehandling har givit så bra sjukdomskontroll Som infortimavet och ting. Så väldigt [00:23:00] likadant koncept för urinblåskans i alla fall. Och nu är vi tillbaka till det data på den EV302 som är i första linjen i kombination med Pembro. Och då ser man...

Nästan 70% svarsfrekvens jämfört med 44% och 30% komplett remission jämfört med 12% komplett remission. Och väldigt snabba median tid till att svara på behandling väldigt bra i båda grupper egentligen. Och median duration of response betydligt högre med kombinationen. Hade inte uppnått median när studien presenterats.

Och den i studien visat en mer än dubblering och progressionsfri överlevnad. Med den patienten som fick EVP-embro hade 55% [00:24:00] riskreduktion för progress. Och en mer än dubblering av överlevnad. Då minskad risk för död på 53%. Och det är första gången någonsin ett schema slår platinumbaserad kemoterapi för orinblåskanser och slår på det viset.

När det gäller toxicitet tycker jag att det är viktigt att veta att infortumavidotin har en annorlunda beverkningsprofil som vi måste lära oss av. De har en hel del hudtox och anledningen till det är att det finns mycket nektin 4 på hudceller. Så det måste man vara uppmärksam på. Man tappar håret, man kan få hudtox och man kan få diarré och sen har man haft en oväntad högre andel av hyperglykemi med till och med ketoacidos, man vet inte riktigt [00:25:00] varför.

Och jag har markerat då dessa biverkningar med sådana röda piller. Och sen däremot har man haft mera biverkningar som är också väldigt känt kopplat med platin ändå. Nausea och benmärgstoxicitet. Så det är inte mera, det är ändå, det annorlunda biverkningsprofil ska ses så. Men om man tittar på grad 3 biverkningar, det är 55% med EV-pembro och 70% med kemo.

Och all grad är 97% vs 95%, så det är bara att man lär sig helt enkelt att hantera, de är olika. Så viktiga biverkningar att veta som jag har berättat om, är hudreaktion, mycket vanligare med EV-pembro- Neurotoxicitet, betydligt högre med EV och det har att göra med payload, med [00:26:00] citostatika som jag sa till er, en taxonlikande molekyl.

Vi vet att taxoner ger neuropati, så det ser vi. Och ögonbesvär, förhöjd glukos och ja, det var ungefär det. Och sen kan man få infusion... Infektionsreaktion men det kan man också se på kemon. Så den historien, för att dra den sista historien då som jag tänkte dra för blåse innan jag berättar om mina slutsatser är så här.

Det finns en annan historie som Jag vill dra som randomiserar patienter med orinblåskancer mellan erdafitinib och kemo. Som är vår standard of care då. Men jag vill bara berätta lite vad erdafitinib är. Och erdafitinib är ett oralt läkemedel [00:27:00] Som är inibet som härmar FGFR. Som är en tirosynkianas. Så är det en tirosynkianashämmare.

Och där kan man se att FGFR... FGF brukar behöva en ligand FGF för att aktivera dessa signalvägar som leder till tumörtillväxt och tumöröverlevnad och infektion och metastaser. Men när man har en FGFR-mutationer eller fusioner, framförallt i hjul och tillhörkanser i FGF, R3 men även R2, då ser man en överaktivering av dessa signalvägar och då ser man att man kan använda erdafitinib för att blockera det här.

Så det är en väldigt vanlig [00:28:00] målsökande behandling via vanna, via att använda den typen av tyrosinstransämare i andra sammanhang. Då har man haft en tidigare studie en FAST-2, som hade visat att R-dafutenib hade en svartsfrekvens på 40% hos patienter med FGFR-mutationer och fusioner med avancerad arterialkunst.

Det är väldigt bra Tungt behandlat patienter tidigare så det är en väldigt bra svarsfrekvens och då gjorde man den där studien där man randomiserat patienter med spridsjukdom som hade fått tidigare PD-1 och fått minst en till två linjer med PD Kemoterapi och de behövde ha FGFR 3 eller 2 mutationer eller fusioner och en performance stats upp till 2 och de [00:29:00] randomiseras mellan erdofitinib och kemo och det är klart att det är liten i studien för att det är en liten andel en mindre andel av patienter ungefär 15-20% som har FGFR-mutationer i avancerad sjukdom kan man säga och då får OS- Primary endpoint, men man tittade även på PFS, response rate och safety.

Och när man gjorde en planerad interinanalys då behövde man stoppa i studien och man tillät crossover studier Från patienten från chemoterafetinib. För att det var så betydligt mycket bättre. Och även med den crossover som är ett problem för att bedöma OS. Då ser man en bättre OS på erdefetinib. På en dubblering av PFS.

Och en overall response rate på 45%. Versus 11 [00:30:00] procent, betydligt bättre responsrate och en OS på 12 versus 7 månader. Och det var det statistiskt signifikant. Och den historien var randomiserad och var bra uppdelad Patienterna characteristics var väl uppdelat i båda grupper. Och det som jag vill uppmärksamma med den bilden är så här, är att

De allra flesta patienter hade låg PD-1-uttryck för att den typen av tumören verkar ha en annorlunda tumörbiologi. De är oftast PD-1-negativa patienter De flesta patienter hade fått åtminstone två linjers behandling och [00:31:00] de flesta patienter hade levermetastaser som en känd riskfaktor. Biverkningar, det är också viktigt att säga att det är lite annorlunda biverkningsprofil med merdafitinib.

Mycket vanligt med hyperfosfatemi och vanligt med diarréa stomatit, tårmor och hund och fotsyndrom Men om man tittar på biverkningar generellt i erdafitenib var det 46 procent av patienter hade grad 3 och 4 biverkningar jämfört med 46 patienter i kemo. Så återigen 13 patienter hade allvarliga biverkningar jämfört med 24, en behandlingrelaterad död och sex biverkningar [00:32:00] Det är bara annorlunda bevägningsprofiler återigen.

Vi måste lära oss för att vi inte är vana vid. Vi har på KS behandlat två patienter med det här läkemedlet genom en expanded access program. Det är jag och en kollega som har patienter. Väldigt bra svar, både två. Vi ser precis det. Mycket mucosit, diarrea och nagelbesvär. Men generellt hanterbart med behandlingspauser och dosreduktion.

Lite 5F-oliknande hantering. Vi är också vana som onkologer att hantera den typen av biverkning. Och här också då bara för att man får en uppfattning av hur biverkningar delar upp sig. Så om man tittar på benmärksuppression då är det mycket bättre för erdafitenib jämfört med kemo. Men om du tittar på GI-biverkningar, [00:33:00] hud och nagel och ögon då är det bättre att få kemo.

Då var det bättre för patienter som fick kemos. Så det är olika bevärpningsprofil helt enkelt. Och då drar jag mina sammanfattningar då. Det är så här att då har vi neoadjuvant en behandling som för första gången någonsin ett tillägg till platinum då i platinum-fitt patienter är Och då tillägg av immunterapi har förbättrat utfall jämfört med bara kemo.

Både Event Free Survival och OS. Och det är en läkemedel man förväntar FDA godkännande i snart. Vi är inte godkänta av EMA nu men vi förväntar oss, vi tror det kommer fram Checkmate som visar bättre utfall för nivå. [00:34:00] Man ser bättre disease free survival. Trenden för OS är positiv men vi väntar på mer mogen data längre tidsuppföljning.

FDA har godkänt Nivåadjuvant i augusti 2022 EMA och FDA har godkänt för sämtliga EMA har godkänt april 2022 för PD-1 positiva och TLV godkände maj 2022 PD-1 positiva så det här EMA och TLV har en begränsad godkännande för PD-1 tumörcells uttryck mer än 1% Ambassador, PEMBRO, Adjuvant, här finns ett bättre PFS, men vi väntar på OS-data.

E-godkänt är nu av FDA och AMA. Tror kanske kommer när OS-data kanske kommer eller längre tidsuppföljning kommer. Och för M1-sjukdom då har Enfortum Abvedoting [00:35:00] plus PEMBRO. Önskes vara den nya i standard of care, men en dubblering av PFS och OS. Efter nästan fyra decennier av platinumbaserad kemoterapi.

Den är godkänd av FDA december 2023 och EMA godkänt augusti 2024. Och vi väntar på TLV godkännande redan godkänt i Danmark. Men vi hoppas. Och sen... Erda Fitinib har visat bättre PFS och OS hos patienter med spridor och tillhör av cancer med FGFR, mutationer eller fusioner efter att de har fått immuncheckpoint hemmare.

Den EFDA har godkänt i januari 2024 och EMA har godkänt i augusti 2024 och vi väntar nog på ett LV-godkännande. Vi hoppas vi tror att det kommer att bli godkänt snart. Och det var det jag tänkte berätta för er.

Renske Altena: För oss alla. [00:36:00] Stort tack för en fantastiskt bra föreläsning som ger mycket hopp inför framtiden och förhoppningsvis snart fler godkännande eller subventioneringsbeslut därför nu i Sverige.

Och säkert mycket som kommer att förändra praxis och som kommer att betyda mer... Utmaningar för oss onkologer också. Just som du pratade om när det gäller hantering av biverkningar och att lära oss att hantera, att känna igen och hantera biverkningarna. Jag undrade en fartum av Perotin. Behöver man verkligen pembrolizumab där?

Eller är ansikten i studien en arm utan pembrolizumab

Fernanda Costa Svedman: Ja det är en bra fråga. Jag tror så här, det är olika studier och det är svårt att jämföra, men om du tittar på Overall survival här med EV själv, men det [00:37:00] är tredje linjen va? Eller åtminstone, inte tredje linjen, det skulle kunna vara tidigare linjen men de ska ha fått både immunterapi och kemo.

Då hade de respons rate på 40%. Om du tittar på 70% overall response rate på EV-PM, det är första linjen det är klart att overall response rate måste vara... Det brukar ju vara högre. Men jag tror verkligen att Pembro lägger till.

Jag tror det finns en synergistisk effekt i respons rate. Men även om inte, jag tror att hela bakgrunden med att kombinera är att man vill ha ett läkemedel som ger effekt snabbt Men de behöver någonting som håller kurvan. Du kan se att jag tycker egentligen i den studien vad jag tycker att det mest spännande det är inte bara en dubblering av OS men en [00:38:00] superhög platå av kurva och en väldigt stor platå.

Det klart att det är väldigt tidigt men det här PFS är en superoväntat platå för urinblåskanser. Och jag tror att Pembro-spelen är jättestor Del i den här platå för att om du tittar på PFS i den andra studien med bara EV i senare linje är det en PFS på tre på fem månader så vad vi ser i kliniken nu vet vi vi har behandlat ungefär 40 patienter på Karolinska med EV singel i senare linje och vi ser att de svarar väldigt bra men de får återfall i de allra flesta får återfall inom ett halvt år Så jag tror man behöver Pembro för att hålla den där.

Då får du hjälp för att ha kontroll över sjukdomen i början med ett läkemedel som agerar snabbt Och sen får du hjälp att behålla i svar länge. Så jag tror det är viktigt att definitivt Pembro är viktigt.

Renske Altena: Ja men intressant att tänka på det [00:39:00] sättet. Och det låter... Väldigt. Men stort tack igen Fernando för en superbra föreläsning och mycket hoppfulla nya data som vi kan se fram emot återigen och tack till er alla som tittade och lyssnade och vi ses säkert snart igen.

Tack och hej då! Tack så mycket, hej då!